Litografi 2017 - Monica Bastide

Detta brev lästes upp av Harald Friberg under föreningens årsmöte den 23 mars 2017:

"Kära vänner i Konstföreningen !

Vad jag gärna skulle vilja vara med er i kväll! Men tyvärr kan jag inte och Harald får läsa min hälsning till er alla.

När Harald ringde mig redan i november förra året att föreslå mig att göra årets litografi, protesterade jag livligt, sa’ att jag lagt av, att jag snart skall fylla 100 o.s.v..

Men när han insisterade, talade om att AAS fyllde 60 år och det ena med det andra, så började liksom något komma tillbaka inom mig, det ”rann till, en lite idé tog form, det började kännas roligt... ”Bon anniversaire” – ”Jag har den äran” – ”Ja må hon leva” o.s.v.. Jag började se något inne i huvudet. Gjorde en skiss. Ringde upp Harald och sa’ att kanske jag i alla fall skulle försöka.

Och här är den alltså. Det började med att jag gjorde mitt förslag i gouache, höll mig till 3 färger – gult, blått och rött, för varje färg har sin egen sten. (litho)

Förslaget blev accepterat. En dag blev jag kallad till ateljén att måla på de tre stenarna. Men med ”la gomme arabique”, ett svart-grått, lite klibbigt material som inte är särskilt inspirerande. Sedan tog tryckarna över och vi vet att Laurence och Etienne lagt ner stor möda att få fram de olika nyanserna, att det har säkert varit många fler omgångar än 3 som behövts att passera igenom deras imponerande, ålderdomliga press. Vår förmiddag där var mycket intressant. Deras ateljé « A Fleur de Pierre » har en kärlig atmosfär från en annan tid!

Min inspiration kom till vid ordet ”jubileum” och ”60 år”, vid minnet av de gamla vännerna som jag ju har känt – Ove Olsson, Sven Aurén, Ernst Wallin och Gustaf Bjurström, som tillsammans kom på idén att bilda en konstförening. På min bild har det tagit form av en ung flicka och i buketten finns min tacksamhet vad det inneburit för mig = alla dessa tillfällen att ställa ut, uppmuntran, vänskap och så mycket roligt och festligt.

Av hela mitt hjärta säger jag TACK till vår Svenska Konstförening i Paris –

Må den leva länge och tack till alla ni som finns bakom de gröna bladen, ni som ger er tid och uppfinningsrikedom att dom kommer till.

Leve den! Leve dom! Hurra!

Monica Bastide, mars 2017, Paris"

Monica Bastide är född i Borgholm på Öland där fadern var journalist och gav ut Ölandsbladet. Morfadern Anton Wahledow var skulptör och träsnidare. Tidningsmiljön gjorde att hon som barn hade obegränsad tillgång till papper som hon band i block och på vilket hon ritade egna sagor. Efter  studentexamen kom Monica in på Anders Beckmans skola för mode och illustration i Stockholm där hon efter den treåriga elevtiden stannade kvar som lärare i fem år. Samtidigt var hon bl .a.  moderedaktör på « Textilia », den svenska konfektionens egen tidskrift. Det första besöket i Paris gjorde hon 1948 för att teckna och rapportera från La Haute Couture...
och återkom därefter regelbundet. Hon fick även uppgiften att illustrera ett kapital i Paris tel qu’on l’aime, en bok med förord av Jean Cocteau . En annan utlandsresa gick till Italien 1950 tack vare ett stipendium från Svenska Slöjdföreningen. 1951 gifte hon sig med författaren François-Régis Bastide och de har två barn. Sonen Thomas är glaskonstnär.

Monica Bastide är en allsidig konstnär med så olika arbetsfält som barnböcker, affischer, mönster för textil och porslin (Prima Vera, Haviland, Viste Alegre etc.) men med tiden har det måleri, som vi så väl känner idag, tagit överhanden. Efter den första utställningen i Biarritz 1954 har flera följt i Paris, Genève, Bayonne, Vichy, Montluçon… I Sverige ägde den första rum i Göteborg och sedan i födelsestaden Borgholm innan det blev dags för presentation inför uppskattande publik i Gävle och i Stockholm dit hon återkommit vid flera tillfällen. Monica Bastide har deltagit regelbundet i Svenska Konstföreningens utställningar på Svenska Klubben sedan hon blev inbjuden för första gången 1962.

Monica Bastide sägs vara naivist. Det är omgivningen, inte konstnären, som sätter etiketten. Själv målar hon världen som hon ser den. Hennes favoritstad är Paris fylld av människor och händelser och med det speciella ljus som hon lyckas fånga nämligen det som tränger ned i skymningen mellan de höga husen. Det är så hon vill ha det. Men där finns också hotande skuggor. Hennes landskap, som hon finner bl.a i Spanien, Grekland och Egypten, inger frid och ro. Hennes tavlor tilltalar de allra flesta vare sig publiken ser dem i Paris eller i födelsestaden Borgholm. Man känner i dem igen sin flydda barndom. Målningarna har samma karisma som Monica Bastide själv. Hon var under många år medlem av Konstföreningens styrelse. År 2000 utsågs hon till Ernst-Wallin-stipendiat, år 2005 fick hon första gången uppdraget att göra en litografi och nu, 12 år senare, har vi bett om äran att få ta del av hennes skaparkraft igen. Ingenstans i hennes konst syns att tiden flytt och att denna Konstföreningens Grand Old Lady gar mot ett sekel, utan hennes konst är fortfarande ung och livlustig.

 

Monica Bastide, de son nom de jeune fille Sjöholm, est née sur l’île de Öland dans la mer Baltique. Son père est l'éditeur du quotidien local . Jeune fille, elle coupe et relie l’excédant de papier que son père lui donne, et elle dessine de nombreux contes de fées dans ces cahiers. Après le baccalauréat elle s'inscrit à l'école de mode et d'illustration "Beckmans" à ...
Stockholm et y reste enseigner après avoir reçu son diplôme. Parallèlement Monica Sjöholm est rédactrice de mode d'un magazine professionnel de confection. Cette occupation l'amène à visiter, une première fois en 1948 Paris et ses défilés de Haute-couture . Elle y retourne régulièrement et en 1951 elle se marie avec l'écrivain François-Régis Bastide et s'installe définitivement à Paris. Elle peut désormais évoluer dans de multiples domaines de l'art, notamment les livres pour enfants, les affiches, les dessins de textiles et de porcelaines (pour Prima Vera, Haviland, Vista Alegre etc). Mais elle se tourne de plus en plus vers la peinture et aujourd'hui ce sont ses tableaux que nous associons à Monica Bastide.
Les débuts d'artiste de Monica Bastide ont lieu à Biarritz en 1954. Ils sont suivi d'expositions à Paris, Bayonne, Vichy, Genève et bien sûr en Suède où elle est accueillie à Göteborg, Stockholm, Gävle et dans sa ville natale de Borgholm. Elle expose régulièrement au Cercle Suédois à partir de 1972. On dit que sa peinture est naïve. C'est tout simplement sa façon de voir ou souhaiter le monde et de l'exprimer dans ses toiles ou aquarelles, où la lumière du soir pénètre jusqu'au sol entre les immeubles élevés de Paris, sa ville favorite, où il se passe toujours quelque chose. Ses paysages d'Espagne, de Grèce et d’Égypte respirent, de leur côté, la paix. Nombreuses sont les personnes qui retrouvent leur enfance perdue dans les motifs de Monica Bastide.
Elle fut Lauréate de la bourse Ernst Wallin en 2000, elle créa sa première lithographie pour AAS en 2005 et maintenant, 12 ans plus tard nous l’ avons demandé de bien vouloir nous faire l'honneur de créer la lithographie pour les 60 ans de l'AAS, et à bientôt 100 ans, cet Grand Old Lady à dit oui. Nous la remercions chaleureusement !