EW-BIO-MONICA BASTIDE

 

Monica Bastide

the grand old Lady

vers le catalogue >>

Biografi / Biographie

Hej Riina💖
Tack för så gulligt instagram inlägg.  Monica Bastide började som elev på Anders Beckmans Skola 1943, (ett år innan jag föddes 1944) och blev en Vän till familjen Beckman. Vi brukar besöka henne under Paris resorna.  Kram❤️ Susanne 

 

Svenska Konstföreningen i Paris  -  AAS

242, rue de Rivoli – 75001 Paris

Monica Bastide berättar :

Den första gången jag blev kontaktad av den Svenska Konstföreningen var på våren 1962, då jag hade en utställning i Paris på ”Galerie du Passeur”, rue du Bac. Det var Carl-Gustaf Bjurström, som då var ordförande, som ringde för att inbjuda mig till Vårsalongen på Klubben. Jag kände mig mycket hedrad!

Det låter ännu mer avlägset att skriva om det 60 år senare!

Från 1962 till den sista gången år 2013 då ni inbjöd mig att ställa ut för att fira mina 90 år - blir det 51 gånger, om jag räknar rätt! FANTASTISKT!

Men för att berätta om Ernst Wallin. Ernst var alltid på plats när vi kom med våra alster till årets Salong. Alltså två dagar före, på förmiddagen. Han var nyfiken att se vad varje konstnär skulle komma med!

På den tiden ställde vi ut i alla de tre salongerna och vi hade rätt att ha med fyra saker = två oljor t.ex. och två mindre, teckningar eller gouacher.

1970 kom jag framför allt med en medelstor tavla, väl inslagen. När jag fick fram den hörde jag Ernst spontant säga ”Den ska jag ha!” - jag var förvånad att han kunde se den så snabbt! Tavlan hette ”Borgholm sous la nèige” och den var lite speciell - för mig hette den ”A mon père”.

Jag hade rest hem till Öland i januari för att få se min far en sista gång. Allvarligt sjuk låg han på lasarettet i min födelsestad, som jag måst lämna 8 år gammal. Jag hade inte sett den lilla staden i snöskrud sedan dess. Bo i det stora huset ensam. Allt kändes väldigt overkligt, vilket jag försökte uttrycka i min tavla.

Och det var väl det som Ernst kände vid detta snabba ögonkast.

                                                                       Paris 7 mars 2021, Monica Sjöholm-Bastide

Jag tillägger här ett litet P.S.

När jag fick veta att jag fått Wallin-stipendiet (8 000 Francs) år 2000 bestämde jag mig för att pengarna skulle bli till en resa i Turkiet 18 sept. - 2 oct.. Det blev en jätteintressant och lyckad resa till "Cappadoce et les trésors antiques, circuit d’une semaine au départ d’Antalya".  

TACK ERNST !

Lithographe de l'année 2000

Lithographe de l'année 2017
pour feter le 60 ans de AAS

Monica Bastids brev vi Konstföreningens 60-ars jubieum da hon fick uppdrag att pa nytt göra arets litografi.

 

Detta brev lästes upp av Harald Friberg under föreningens årsmöte den 23 mars 2017:

"Kära vänner i Konstföreningen !

Vad jag gärna skulle vilja vara med er i kväll! Men tyvärr kan jag inte och Harald får läsa min hälsning till er alla.

När Harald ringde mig redan i november förra året att föreslå mig att göra årets litografi, protesterade jag livligt, sa’ att jag lagt av, att jag snart skall fylla 100 o.s.v..

Men när han insisterade, talade om att AAS fyllde 60 år och det ena med det andra, så började liksom något komma tillbaka inom mig, det ”rann till, en lite idé tog form, det började kännas roligt... ”Bon anniversaire” – ”Jag har den äran” – ”Ja må hon leva” o.s.v.. Jag började se något inne i huvudet. Gjorde en skiss. Ringde upp Harald och sa’ att kanske jag i alla fall skulle försöka.

Och här är den alltså. Det började med att jag gjorde mitt förslag i gouache, höll mig till 3 färger – gult, blått och rött, för varje färg har sin egen sten. (litho)

Förslaget blev accepterat. En dag blev jag kallad till ateljén att måla på de tre stenarna. Men med ”la gomme arabique”, ett svart-grått, lite klibbigt material som inte är särskilt inspirerande. Sedan tog tryckarna över och vi vet att Laurence och Etienne lagt ner stor möda att få fram de olika nyanserna, att det har säkert varit många fler omgångar än 3 som behövts att passera igenom deras imponerande, ålderdomliga press. Vår förmiddag där var mycket intressant. Deras ateljé « A Fleur de Pierre » har en kärlig atmosfär från en annan tid!

Min inspiration kom till vid ordet ”jubileum” och ”60 år”, vid minnet av de gamla vännerna som jag ju har känt – Ove Olsson, Sven Aurén, Ernst Wallin och Gustaf Bjurström, som tillsammans kom på idén att bilda en konstförening. På min bild har det tagit form av en ung flicka och i buketten finns min tacksamhet vad det inneburit för mig = alla dessa tillfällen att ställa ut, uppmuntran, vänskap och så mycket roligt och festligt.

Av hela mitt hjärta säger jag TACK till vår Svenska Konstförening i Paris –

Må den leva länge och tack till alla ni som finns bakom de gröna bladen, ni som ger er tid och uppfinningsrikedom att dom kommer till.

Leve den! Leve dom! Hurra!

Monica Bastide, mars 2017, Paris"

 

---