KONSTFÖRENINGEN - L'ASSOCIATION ARTISTIQUE SUEDOISE A PARIS

 

  

Marc Rizell
Ernst Wallins stipendiebrev

vers le catalogue >>

 

marcrizell@gmail.com

  http://www.marcrizell.com

 

Biografi / Biographie

Marc Rizell Född 1960 och uppväxt i Malmö. Fransk mamma och dalmas till pappa. Ursprungligen tänkt att bli forskare i kärnfysik sadlade jag om under en vistelse på en Kibbutz i Israel 1980 där jag kom i kontakt med en skulptör och blev dennes assistent. Skulptören arbetade i marmor och jag blev fascinerad av möjligheten av att kombinera tanke och kropp. Min mamma var högborgerlig och pappa arbetarklass. Flyttade 1984 till Paris där jag knackade dörr hos olika skulptörer för att se om dom behövde en assistent. Fick ganska omgående jobb hos några stenskulptörer. Eftersom jag redan arbetade med yrkesverksamma skulptörer fick jag snabbt veta när en ateljé blev ledig och fick min första ateljé 1986 i Belleville. Då jag inte hade gått i en konstskola ville jag bevisa för mig själv att jag kunde göra det svåraste som fanns, nämligen ansikten. Alla vi människor är utrustade med ett program för att tolka de olika uttrycken i ett ansikte. Bara några millimeter runt mun och ögon kan helt ändra uttrycket. Jag började också göra reliefer. Ett problem med tredimensionella skulpturer är att de konkurrera med alla andra tredimensionella saker. Träd, möbler och allehanda objekt tävlar om vår uppmärksamhet. Tavlor är tvådimensionella och är då redan en abstraktion. Reliefen är halvvägs mellan det tredimensionella och det tvådimensionella.

 

Marc Rizell Né en 1960 et élevé à Malmö, maman française et père de Dalécarlie. Initialement destiné à la recherche en physique nucléaire, j’ai changé de direction lors d’un séjour dans un kibboutz en Israël en 1980.  Je suis devenu l’assistant d’un sculpteur rencontré par hasard. Le sculpteur travaillait le marbre et j’ai été fasciné par la possibilité de combiner la pensée et le corps. Installé à Paris 1984, j’ai tenté devenir assistant. J’ai trouvé du travail assez vite avec des sculpteurs sur pierre et obtenu mon premier atelier en 1986 à Belleville. N’étant pas passé par une école d’art, je voulais prouver capable de faire la chose la plus difficile, les visages. Nous tous, les humains, sommes équipés d’un programme d’interprétation des différentes expressions d’un visage. Seulement quelques millimètres autour de la bouche et des yeux peuvent complètement changer l’expression. J’ai aussi commencé à faire des reliefs. Le problème des sculptures tridimensionnelles, c’est qu’elles rivalisent avec toutes les autres choses tridimensionnelles, arbres, meubles et toutes sortes d’objets. Les peintures sont bidimensionnelles et sont déjà une abstraction.  Le relief est à mi-chemin entre le tridimensionnel et le bidimensionnel.

 

---